Mognadsprov

Språkliga utvärderingssgrunder för mognadsprovet

Mognadsprovets huvudsakliga funktion är att låta studenten visa sin ämnesmässiga och språkliga mognad. För personer med svenska som skolbildningsspråk betyder ett godkänt mognadsprov (enligt den nya språklagens terminologi) att de har uppvisat utmärkt muntlig och skriftlig förmåga i svenska.

Den officiella kopplingen till lagen om språklig kompetens gör det rimligt att ställa krav på språkdräkten i mognadsprovet:

  • Ett mognadsprov är till sin natur en kort essä som omfattar ca 400 ord (ungefär ett konceptpapper).
  • Essän är till sin struktur en logisk helhet.
  • StilnivÃ¥n är saklig och fri frÃ¥n yrkesslang och talsprÃ¥k.
  • Mognadsprovet har en klar inledning som leder läsaren in pÃ¥ problemomrÃ¥det. I avhandlingsdelen granskas de viktigaste problemställningarna. Avslutningen upptar en sammanfattning eller en slutledning.
  • Handstilen förutsätts vara läslig. Ordgränserna är tydliga. Stora och smÃ¥ bokstäver gÃ¥r klart att skilja frÃ¥n varandra.
  • Texten indelas i stycken som skiljs Ã¥t genom en tom rad.
  • Texten skall vara i det närmaste felfri. Studenten visar att han/hon behärskar de allmänna skrivreglerna. Etablerade förkortningar fÃ¥r användas dÃ¥ det är ändamÃ¥lsenligt.
  • Texten innehÃ¥ller inte grova syftningsfel.
  • Ordföljden är korrekt.
  • I texten kan ingÃ¥ tabeller och illustrationer, men redogörelsen bygger huvudsakligen pÃ¥ sprÃ¥kliga formuleringar.
  • Ett mognadsprov kan underkännas om det innehÃ¥ller upprepade fel av nÃ¥gon av de typer som uppräknats ovan. LikasÃ¥ kan det underkännas om det innehÃ¥ller mÃ¥nga slag av sprÃ¥kfel som berör t.ex. satsbyggnaden, skiljetecknen, stavningen och ordböjningen eller användningen av sammansatta ord, lÃ¥nord och sifferuttryck.
  • Ett underkänt mognadsprov mÃ¥ste skrivas om.